Några uppgifter om emigrationen från Bjäre härad och då isht rörande Förslövs socken.
Emigrationen från Bjäre härad har varit den procentuellt största bland skånska härader under den stora utflyttningens tid och då avses perioden 1850-1920. – Främst gick emigrationen till Nordamerika och då USA, men ett icke obetydligt antal emigranter for till närbelägna länder ss Danmark och norra Tyskland, enstaka personer även till England och Finland.
Största andelen emigranter var ungdomar mellan 18 och 30 år, både män och kvinnor, även om männem utgjorde majoriteten.
I början av 1800-talet började befolkningen kraftigt och varaktigt öka i Sverige. Orsakerna var flera: bättre tillgång på billiga baslivsmedel ss potatis, lyckad bekämpning av smittkoppor medelst vaccin, inga förödande krig för Sveriges del efter år 1810, en sakta stigande produktivitetsökning inom jordbruket.
Förbättrad utbildning och metodutveckling bland de kvinnor som senare kom att kallas ?barnmorskor? fick från mitten av 1800-talet effekt såtillvida, att mödra-och spädbarnsdödligheten minskade påtagligt och stadigt. – Den hade ditintills varit konstant hög. Mödradöd i samband med barnafödande var den vanligaste dödsorsaken bland yngre kvinnor och en företeelse, som ofta medförde misär bland övriga familjemedlemmar.
Från c:a 1820 till c:a 1880, alltså under 60 år växte befolkningen med 76 %, en ditintills aldrig upplevd befolkningsökning.
Fattigdomen tilltog, eftersom jorden, trots intensiv nyodling inte räckte till åt de stora barnkullarna, när jordbruket fortfarande utgjorde huvudnäringen. Jordbrukshemmanen splittrades upp, ?hemmansklyvning?** på allt mindre enheter, med minskande möjligheter till rationellt bruk, trots positiva åtgärder såsom enskifte och laga skifte. – Nyodlingstrycket gjorde, att allt sämre jordar uppodlades, med låg avkastning som följd. Parallellt med detta ökade antalet torp kraftigt och nådde kring 1860 sin kulmen med 100.000 enheter från att ha varit c:a 65.000 st kring år 1800. Det var på dessa torp, som nyodlingen uppstod. Det betydde stora arbetsinsatser till blygsam avkastning, som nätt och jämt kunde hindra massvält. – Laga skiftesreformen kring mitten av 1800-talet med ökad avstyckning av små enheter genom hemmanssplittring bidrog till att öka antalet små enheter.
Emigrationsmöjligheterna blev den säkerhetsventil, som fick tas i anspråk, när det fattiga landet Sverige vissa år inte kunde försörja sin växande befolkning. – Detta inträffade framför allt under det stora missväxtåret 1868, då utbredd svält rådde, samt vid en kraftig lågkonjunktur i mitten av 1880-talet: 1886 toppar antalet emigranter beträffande antal. – Under flera årtionden följer antalet emigranter årligen den ekonomiska konjunkturen tätt åt.
I Förslövs socken var antalet vuxna män 81 st kring 1680. (OBS kvinnorna räknades inte).
Krig och sjukdomar höll ned befolkningstalet under hela 1700-talet men barnkullarna började växa i slutet av detta sekel och år 1805 uppgick invånarantalet i socknen till 1.075 st (män+kvinnor) för att 60 år senare, år 1865 uppgå till 2.234 invånare. – Stora folkgrupper levde på svältgränsen och detta stimulerade emigrationen, och då främst till USA.. – C:a 40 år senare, år 1904 hade befolkningsantalet sjunkit till 1.972 invånare, trots fortsatt stora barnkullar, för att redan 1912 åter ha ökat till något över 2.000 inv.
Emigrationen var som störst i slutet av 1880-talet. Förslövs uppkomst som tätort är från denna tid: infrastrukturutvecklingen och utvecklingen av många småföretag inleddes med järnvägens invigning år 1885, vilket följdes av ett ordnat postväsende samt introduktion av telefoni kring sekelskiftet samt elektrifiering år 1917. Under denna mycket dynamiska utvecklingsperiod, 1885 -1920, tillväxte antalet företag och arbetstillfällen utanför jordbruket, och bidrog till att sysselsätta den ökande folkmängden. -Till den lokala tillväxten i närområdet, kommer också en begynnande avfolkning avlandsbygden och inflyttning till större städer och orter med växande industri och annan verksamhet-
Fortfarande var emigrationen dock den viktigaste befolkningsreglerande faktorn och förblev så ända fram till första världskrigets utbrott 1914.
Den viktigaste orsaken till emigrationen var under hela denna period den utbredda fattigdomen, bristen på framtidsutsikter och bristen på hopp om att ta sig ur denna fattigdomen. Jordlöshet och fattigdom hörde nära tillsamman och de framväxande industriarbetena medförde visserligen en alternativ försörjningsmöjlighet men för de flesta innebar industriarbetena föga mer än att undgå den värsta nöden och ökade inte precis hoppet på att ta sig ur fattigdomen.
Industrialiseringen och emigrationen medförde trots allt en betydande strukturomvandling inom jordbruksnäringen:
Antalet torp minskade därför snabbt, år 1920, 60 år efter året 1860, är antalet torp 35.000 enheter, vilket i praktiken betydde, att de sämsta och minst lämpliga jordarna åter lagts igen och oftast blivit skogsplanterade.
Efter första världskriget införde USA begränsning av invandringen, ?kvoteringslagarna?, vilket i och för sig gynnade oss skandinaver och ?nordvästeuropéer? men ändå satte stopp för fri emigration. – Den ekonomiska kraschen år 1929 blev startskottet för en världsomfattande lågkonjunktur och stagnation, inte minst i framtidslandet USA. – Därmed upphörde emigrationsmöjligheterna praktisk taget. Massfattigdom och arbetslöshet nådde även USA.
Under 1930-talet var arbetslösheten problematisk överallt.- Efter andra världskriget har det förekommit en numerärt liten emigration från Sverige hela tiden, men där värdlandet satt villkoren oftast genom krav på att emigranterna haft attraktiv utbildning och kompetens.
På 1930-talet tog dock USA hand om ett stigande antal politiska flyktingar från Europa, t.ex från Tyskland .Efter krigets slut, år 1945, behövde det krigshärjade Europa placera en del av sina många hemlösa flyktingar, DP = displaced persons. Dessa faktorer påverkade dock inte nämnvärt Sverige vad gällde emigration men väl däremot immigration. Sverige förvandlades från att ha varit ett betydande emigrantland till att istället bli ett immigrantland.
Andra immigrantländer som USA, Canada, Australien och vissa sydamerikanska länder emottog ett stort antal överblivna flyktingar, vilket också Sverige kom att göra, t o m ganska generöst i förhållande till sin folkmängd. Viss vidareemigration förekom från Sveige av t.ex. krigsflyktingar, som först kom till Sverige för att sen fortsätta till andra länder ss. USA, Canada, Israel etc, ofta med önskan om familjeåterförening som främsta skäl. Under första decenniet efter 1945 tog Sverige emot framför allt flyktingar från Östeuropa, vilka oftast av politiska skäl inte kunde återvända till sina ursprungsländer. – På 1960-talet uppstod i Sverige arbetskraftsbrist och en arbetskraftsimmigration främst från Balkanländer uppkom. – Som en särskild företeelse får betraktas den fria flyttningsrätten mellan de nordiska länderna, vilken tillkom redan på 1950-talet och där strömmarna haft olika riktningar alltefter konjunkturerna.
Därefter har både emi-och immigrationen växlat i styrka och sammansättning, men Sverige har behållt sin ställning som i förhållande till folkmängden immigrant- dvs inflyttningsland dit personer från hela världen sökt sig oftast åberopande politiska skäl.
Utvandringen från Förslövs socken: Svår att exakt kartlägga i brist på tillförlitliga data, ( M.P.) Mellan 1860 och 1930 utvandrade enligt uppgift 1063 personer från vår socken: till USA 998 st, till Danmark 58 st, enstaka till Tyskland, England och Finland.
Vid emigration skulle flyttbetyg begäras hos prästen i församlingen. – Alla gjorde inte det, framför allt inte unga, ogifta män, som ville undgå en väntande militärtjänst. De kunde åka till Danmark, norra Tyskland och England och stiga på båten där istället, (utan flyttbetyg). Hamburg, Bremen i Tyskland, Köpenhamn här i grannskapet samt Liverpool och Southampton i Storbritanien användes flitigt av sydsvenska emigranter. Dessa utflyttare saknas ofta i våra kyrkböcker, men bokfördes däremot i USA, på Ellis Island i New York, där alla emigranter skulle passera och registreras, (och där enstaka inte släpptes in).
Järnvägarnas tillkomst med möjlighet att lätt resa till utskeppningshamnar betydde mycket som emigrationsstimulerande faktor: från Förslöv nådde man lätt till Göteborg, Malmö, Köpenhamn varifrån resan fortsattes, från slutet av 1800-talet, med ångbåt. Det var då ett snabbt kommunikationsmedel, jämfört med de segelfartyg som första vågen av emigranter fått anlita. – Jmfr Karl-Oskar och Kristina, som åkte hästskjuts till Karlshamn och därifrån åkte segelfartyg med 8-9 veckors överfart till New York, ?Utvandrarna?). – Kring sekelskiftet 1800/1900 kunde en resa Förslöv-New York göras på 14 dagar. – De stora ångbåtslinjerna i England, Tyskland, Danmark och Sverige bedrev annonskampanjer om billiga resor, ofta med möjligheter att få biljetten på kredit eller mot handpenning
– NST annonserade flitigt om fördelaktiga erbjudande till Amerikabiljetter. T.ex. kom reste agenter runt till banker och anträffades viss dag för information och för att värva bokningar. År 1902 kostade en överfart några hundra kronor, enligt grov uppskattning motsvarande 3 årslöner för en dräng. – Värvningsagenterna var en brokig skara, en del seriösa och tillförlitliga men andra var s.k. bondfångare som snabbt tog hand om handpenning i samband med bokningen men sen snabbt försvann, utan att vidare höra av sig. – De mest skumma hade förstås ofta osannolikt bra erbjudande precis som vid dagens internethandel. – Innan vår bygd fick järnväg fanns Halländska ångfartygs AB, vilken trafikerade routen Göteborg-halmstad-Torekov.
Under första delen av den livliga emigrationsperioden 1865-1914 bodde majoriteten av sockenborna i Förslöv på landsbygden, på sina gårdar, torp och gadehus. Först efter järnvägens hitkomst växte tätorten fram och absorberade en del av befolkningsöverskottet..
Om den främsta emigrationsorsaken var jordlöshet, fattigdom och brist på framtidstro, betydde också optimistiska skildringar från redan utvandrade släktingar och vänner mycket för viljan att bryta upp hemifrån. Ofta skickade den först utvandrade pengar till andra syskon med uppmaning att komma efter. Man skrev gärna hem om de nya stora möjligheterna i Amerika. De, som inte lyckades så bra, hörde i regel inte av sig, varför breven hem ofta inte var helt sanningsenliga beträffande livet ?over there? – Enligt Magnus Perssons efterforskningar berodde utflyttningen från Förslövs socken varken på värnplikt, dålig mat eller religiös intolerans.
Skandinaver i allmänhet var ofta högt uppskattade för arbetsamhet, flit och goda seder. – Läs-och skrivkunnighet besatt skandinaverna och andra nordvästeuropéer i större utsträckning än invandrare från andra kulturer, detta bidrog till bättre och snabbare anpassning både språkligt och socialt.
Ofta koncentrerades emigranterna till vissa orter, de nyanlända kom då till sina släktingar, vänner och landsmän.
Ganska vanligt var äktenskap mellan Bjärebor, som mötts i USA. C:a 20 % av de utvandrade återvände hem när de sparat en slant och kunde starta ett företag eller köpa ett jordbruk.
Livet stod förvisso inte stilla i Förslöv heller, även här steg välståndet efterhand. Undertecknad har personligen hört besökande Bjärebor från USA förundra sig över hur omfattande samhällsomvandlingen och välståndsökningen varit härhemma under emigranternas bortavaro.
Den utbredda fattigdom, som rådde på Bjärehalvön långt in på 1900-talet, är väl dokumenterad bl.a. i Kalle Erikssons bok ?Ett sekel i Bjäre? år 2009. Under 1900-talets sista årtionden kan inte bara ett relativt välstånd noteras liksom överallt i Sverige men denna utveckling har än mer accentuerats av häradets ställning som eftertraktat sommarviste för storstadsbor.
Efter 1920-talet har emigrationen från socknen i stort sett upphört och från är 1945 och framåt har Sverige blivit ett immigrationsland, dvs mottagarland. – I Förslövs socken har de första decennierna efter andra världskriget inte medfört någon märkbar förändring i befolkningssammansättningen.
F o m mitten av 1970-talet noteras en omsvängning: tätorten Förslöv växer t.ex byggs många nya småhus men även flerfamiljshus med hyreslägenheter.
Militärkuppen i Chile år 1973 betydde för Sveriges del emottagande av uppemot 50.000 landslyktiga chilenare varav några kom att bosätta sig i Förslöv, och blev ett nytt inslag i vardagsbilden. – En del flyttade vidare men fortfarande finns några exchilenare kvar här och man kan ibland höra spanska talas ute i byn.
Krigen på Balkan med upplösning av staten Jugoslavien på 1990-talet samt konflikten Serbien-Kosovo förde hit flyktingar från Balkanstaterna, inte minst i gruppen Kosovoalbaner, där ett par familjer kom till Förslöv. – I övrigt finns här också numera ett antal svenska medborgare som vid födseln haft annan nationalitet och medborgarskap. Från att vara ett betydande emigrationsland har Sverige blivit ett immigrationsland. – Inflyttningen av nyblivna pensionärer från storstäder och f.d. sommarboende inklusive en del utlandssvenskar bidrager också till den betydligt mer heterogena befolkningssammansättning, som råder idag, jämfört med för 50-60 år sen.
En titt i FIFFANS tidningar visar att praktiskt taget varje lag har någon eller några pojkar och flickor med, med exotiskt klingande namn.
Uppslutningen kring och engagemanget för lokala idrottsarrangemang där många vuxna Förslövsbor ställer upp för sina barn och deras kamrater medför stora och viktiga impulser till en naturlig integration: Denna är förutsättningen för de goda lokala vänskaps-och sociala band, som ofta finns mellan Förslövsbor av olika generationer och härkomst.
För föreningen ?Förslövs socken förr och nu?, april, år 2012
Esbjörn Hederström
*) torp, enligt en ursprunglig definition c:a ¼ mantal. Torpboende ger upplåtelserätt till torparen utan att vederbörande äger torpet och torparen ska betala arrendet på något sätt, t.ex genom dagsverken, eller som soldat o Kronans tjänst. Torpinstitutionen upphörde år 1943.
**) hemmansklyvning: uppdelning av en jordbruks enhet på allt mindre enheter, delar av mantal. Detta tillvägagångssätt motarbetades av Kronan på 1700-talet men kom att bli nödvändigt att tillåta under 1800-talet, på grund av stora barnkullar och brist på jord. Från jordbruk som i princip kunde föda en familj fick man alltså en mängd alltför små enheter, som var otillräckliga ur försörjningssynpunkt och alltså ledde till massfattigdom.
***) småbruk: avstyckad enhet med besittningsrätt/äganderätt, lite större enhet än torp.
Dessa axplock av uppgifter bygger bl.a. på anteckningar från föreläsning (år 2003) om emigration av fil dr Magnus Persson, Lund. – Magnus, som på mödernet härstammar från Grevie sn, har forskat och disputerat på ämnet emigration.
Dessutom har använts uppgifter från Bo Ekhems bok om Håles utveckling.
Vidare har använts uppgifter från Svensk uppslagsbok, samt från Wilhelm Mobergs Utvandrar, Invandrarna och Nybyggarna, samt egna studier i ämnet i diverse faktaböcker.