Kyrkan i Förslöv ligger nästan mitt i samhället utmed Grevievägen som just döpts om till Vantingevägen.På denna plats har det funnits en kyrka sedan medeltiden.
Sammandrag av Sante Gudmundssons anteckningar, Iréne Ebbesson, 2004-05-23.
Den gamla kyrkan beskrivs som en byggnad i romansk stil, byggd av gråsten med valv (rundbågsstil). Denna byggstil var den vanligaste under 1100-1200-talet och man kan därför anta att den gamla kyrkbyggnaden härstammar från denna tid. Från 1318 finns i alla fall en beskrivning på att det funnits en kyrka av denna typ i Förslöv.
I början av 1600-talet gjordes en omfattande renovering av kyrkan som enligt funnen beskrivning var ett vitrappat litet lågt tempel med rundbågade valv, 50 alnar långt och 14 alnar brett, med gavlarna i väster och öster.
Två ingångar fanns. Huvudingången var genom vapenhuset i sydvästra tillbyggnaden. Den andra ingången vid koret användes som sakristia. Fönstren var järnbågade och smårutiga. Någon läktare fanns inte och troligen inte heller något torn. En klockstapel stod strax intill byggnaden och i den var en malmklocka placerad som vägde 877 kg 6 hg och 4 g. Den blev omgjuten 1762.
Koret var ganska trång och hade ett altare med fyra bilder. Altartavlan föreställde Kristi uppståndelse. Vid sidan av altaret fanns en Skriftstol. En av golvplattorna i koret var prosten Mogens Pederson Tranes familjegravsten.
Templet var rikt på bilder och epitafier. Predikstolen var av trä och hade sitt fäste i mankönsstolarna. Den var smyckad med uthuggna bilder och texter, skänktes till kyrkan av prosten Tranes familj och invigdes 1629. Predikstolen såldes på auktion 1875 för 75 öre.
En dopfunt av sten fanns också på 1600-talet. Till den skänkte familjen Trane en dopskål av mässing. Kyrkorummet liknade kyrkorna i Barkåkra och Tostarp.
År 1775 byggdes gråstenstornet som finns kvar än idag. Detta torn är 18 alnar brett, 12 långt samt 38½ alnar högt. För historiskt perspektiv kan nämnas att samma år skrev Mozart sina tre violinkonserter i G-, D-, och A-dur.
Nya kyrkan
Juldagen 1851 invigdes den nya kyrkan. På sockenstämman 1849 stadfästes planen om ombyggnad och utvidgning av Förslövs kyrka. Ombyggnaden innebar en breddning av långhuset med 3 alnar åt vardera sidan samt en förlängning åt öster. Väggarna murades upp av gråsten och på taket, som nu blev ett sadeltak, lades skiffer. Det nya kyrkorummet har nu fått måtten 40 alnar lång, 23 alnar brett och har på östra gaveln fått en sakristiabyggnad som är 13 alnar bred och 10 alnar lång. Utsidan vitrappades och de höga fönstren förseddes med blyinfattat glas där de översta rutorna var färgade. Kyrkorummet blev nu betydligt bredare, längre, högre och ljusare. Man byggde också en läktare.
Tornet från 1775 stod kvar. I kyrktornet finns två klockor. Den stora är den gamla klockan som blev omgjuten 1762 och blev åter omgjuten 1871. Den mindre klockan är från 1830 och blev omgjuten år 1904.
1875 skaffades en ny predikstol och altare. Vid denna tid såldes en hel del av kyrkans gamla inventarier på auktion, en del blev borta för alltid men några har återfunnits. 1900 skänkte doktor Nylander och hans fru en Kristusbild till kyrkan. Den var skapad av konstnär Thorvaldsen, gjord i gips och en kopia av hans berömda marmorbild. Den blev placerad i altarnischen och det stora träkorset som fanns där förut togs ner. Konstnären Pär Siegård målade 1961 en freskomålning på hela korets vägg. Innan arbetet var klart dog Siegård och hans medhjälpare, konstnär Karl-Einar Andersson, fick göra målningen klar. Ett stort träkors sätts nu åter i altarnischen och Thorvalsens Kristusbild flyttas ut i gravkapellet. Altarmattan skänktes av Förslövs Röda Korskrets 1932.
År 1935 fick kyrkan några nya inventarier. Det var fyra lampetter, som skurits i svartek. De fyra träskulpturerna föreställer de fyra evangelistsymbolerna. Konstnären Otto Djerf har gjort träarbetet och smeden Albert Adler har gjort ljushållarna av järn. Lampetterna är placerade på långsidornas väggar mellan fönstren. Vid samma tillfälle överlämnade Otto Djerf ett av honom i svartek utskuret krucifix. En mindre lampett av samme konstnär finns i kyrkans vapenhus som varit i Elsa Holmberg-Olssons hem och skänkts av sönerna Anders och Benkt Ragnarsson. Andra gåvor från denna tid är en mässhake av siden skänkt av Förslöv Grevie kyrkliga arbetskrets samt två blomvaser till altaret från P B Perssons dödsbo. Från pastoratets arbetskrets överlämnades två kollekthåvar.
1951 gjordes en större restaurering av kyrkan. Koret utökades och golvet belades med kalkstensplattor. I mittengången och de nya sidogångarna lade man tegel samt trä i bänkraderna. Nya bänkar anskaffades, men de gamla bänkdörrarna sparades och återinsattes. De nya bänkarna gjordes kortare så att sidogångar bildares. Hela kyrkan målades i en varmare färgton. Konstnär Pär Siegård och hans med-hjälpare konstnär Siesjö utförde målningar på bänkskärmarna mot koret.
En dopfunt av svartek, tillverkad av Otto Djerf och skänkt till kyrkan som avskedsgåva av prosten Anshelm år 1952, står framme i koret. I denna dopfunt finns dopskålen av mässing som familjen Trane skänkte under 1600-talet.
En hög dopljusstake skänktes 1955 av Matilda och Karl Olsson. Den är designad och skuren i fransk ek av konstnären Christian Berg. Av samme konstnär finns också två tavlor utskurna i trä, en på vardera långsidornas mitt.
1960 blev kyrkan försedd med bänkljusstakar och kyrktornet fick utvändig fasadbelysning.
På 1860-talet inköptes 1 stor vacker ljuskrona med ljushållare för levande ljus. Den utbyttes 1961 till de helt elektriska som finns idag.
Golvuret (Moraklockan) framme i koret är ett av de föremål som såldes på auktion under 1800-talet. En dam fån Vennedike köpte det. Så småningom kom det tillbaka till kyrkan men hade då varit i flera olika personers ägo.
Gåvor 1957: Ester och Axel Andersson, Slammarp, skänkte en silveruppsats till altaret, bestående av två ljusstakar, kalk, vinkanna, oblat, och patén.
SLKF skänkte ett par silverljusstakar och Förslövs kyrkliga syförening ett altarbrun, antependium och altarduk.
Agda Blixt, Förslöv, skänkte ett predikstolskläde.
Anna och John Nilsson, Helsingborg, överlämnade en förgylld duva att placeras under predikstolens baldakin.
Av det äldre kyrksilvret som finns kvar märks en förgylld nattvardskalk i silver, skänkt av prosten J Warberg 1738 och hans änka Judit Klerk skänkte samma år en oblatask av silver. Tacksamma nattvardsungdomar skänkte en oblatask av silver 1864. En vinkanna av silver skänktes av Karl Johansson från Ranarp (år okänt).
Orgeln
I början av 1800-talet inköptes en gammal orgel för 100 riksdaler. Den byttes ut 1860. Genom en donation till kyrkan 1919 från patron Nils Johnsson, Ljungbyholm, kunde man 1929 installera en ny orgel samt även koppla in el. År 1972 skaffades den orgel som idag finns i kyrkan. Spelverket från 1929 har restaurerats och finns kvar på orgelläktaren.