Byarnas ägoprofiler. – Slammarp = nr 11, mörkblått
Slammarp, Förslövs socken.
Slammarp utgör sydvästra delen av Förslövs tätort (och tidigare, en stor del av f.d. Förlövsholms stationssamhälle) och är ursprungligen en liten by bestående av ett par gårdar och några “gadehus”. – Slammarp nämns första gången i skrift år 1445.
Ursprungsbetydelsen är omtvistad, flera teorier finns: namnet kan komma från ordet slam .gyttja, men troligare från mansnamnet ?Slamri?. Alternativt kan ursprunget vara ?slamra? – beteckning på skvalleraktig kvinna!
Ändelsen -arp betyder torp=nybygge.
Namnet har skrivit på olika sätt genom seklerna: Danska tiden: Slamerpv år 1445, Slammerp år 1492, Slamerop år 1524 i Krabbes jordbok, Slammerup år 1611.
Slamerop (jmför Krabbes jbok) i Bjäre byordning år 1694
Slammerup Slammarp år 1767.
Vid tiden för laga skifte 1840-43 fanns 5 brukarenheter uppdelade på no 1 som delats i A, B och C, no 2 och no 3. Tillsammans utgjorde dessa räknat i mantal: 1/8, 1/8 och 1/12, 1/4 och 1/8 mantal dvs hela Slammarp utgjorde knappt ett mantal.
Befolkningen uppgick år 1810 till 43 personer, 1850 till 119 och år 1900 till 210 personer.
På gamla kartor finns benämningar, som visar att boende/boplatser funnits på vissa platser. Vid Torekovsvägen (numera Ranarpsvägen) finns benämningar som ?Tingshusliden, Galgabacken, och Afrättningsplatsen? Detta vittnar om att här funnits en rättskipningsplats-tingsplats. egentligen belägen på gränsen mellan Slammarp och Wiarp.
Utöver bönderna utgjordes befolkningen i Slammarp, under 17-och 18-talet huvudsakligen av indelta soldater, såsom husarer och dragoner. Dessa soldater var också i stor utsträckning hantverksutbildade som t.ex till skomakare, skräddare, smeder etc. Gamla lokala ortsbenämningar kan på detta sätt härledas. Så t.ex är ?Anders Pers löcka?* ryttaren Anders Persson Bomans boställe, nuvarande Stationsvägen 27. – ?Hallgrens löcka? var belägen norr om stationen och där bodde ryttaren o. dragonen Sven Hallgren, medan ?Engelströms löcka? låg vid nuvarande Bjärevägen 3 där ryttaren Pher Engelström bodde. Vid f.d. hotellet bodde husman Enervald Jöransson och följaktligen blev benämningen ?Enervalds löcka?
*) skånska ordet löcka = rikssv. ?lycka? dvs liten äng, öppen mark
Hela Slammarp var jordbruksmark fram till järnvägens färdigställande år 1885. Slammarpsbönderna, som var förhållandevis fattiga, var positiva till järnvägsbygget, i motsats till många andra bönder, som visade stor skepsis och rädsla inför det nya, okända, som kunde tänkas dra med sig ondska och förstörelse av bygden.
(Jämför med våra egna reaktioner till tunnelbygget, iallafall i början!)
Till Slammarp har hört följande verksamheter: järnvägsstation, postkontor, hotellet, telefonstationen, brandkårens lokalisering. I flera fall finns mer detaljerade artiklar om dessa verksamheter under fliken Socknens historia på hemsidan.
Slammarp är arealmässigt en av socknens mindre byar men man har upplåtit en stor mängd avstyckningar till bygge av en- och tvåfamiljshus, ofta med tillbyggen som inrymmer små rörelser. Av samma anledning är den rent lantbruksanvända arealen numera ringa.
En av de ursprungliga gårdarna i Slammarp, med delvis gamla byggnader, fortfarande bebodd, Vattenverksvägen 4.