Byanamnet Karstorp härstammar i förleden från mansnamnet Karl, där bok-staven l har fallit bort, och av efterleden torp i betydelsen nybygge eller odling.
Alltså Karls nybygge eller odling.
Namnet nämns första gången i skrift 1406. Först efter 1658, då området blev svenskt, får det formen Karstorp. För att skilja det från Karstorp i Båstad lägger man till ?Södra? så att inte förväxling ska ske eftersom båda byarna ligger i Bjäre härad. ?Södra? har sedan fallit bort under många år men återinfördes igen år 1992.
Byanamnets utveckling:
1406 Nämnt i Svenskt Diplomatarium
1522 Carstoffte Palteboken Lund
1624 Castorp Prästrelationer, Tuneld
1651 Castrup Decimantjordeboken Lund
1670 Karstrup Jordrevningsprotokoll
1674 Karstorph Jordeboken
1684 Karstorp Burman (karta)
1838 Södra Karstorp Lantmäterihandling
Beskrivning av byn Södra Karstorp.
Byn gränsar i söder och öster till Barkåkra socken, i väster mot Viarps by och i norr mot Fogdarps och Slammarps byar. Utmarken på åsen gränsar mot Förslöv, Viarpshult, Önnarp och Fogdarp samt uppe i norr mot Grevies och Hjärnarps socknar.
Markerna är ganska kuperade med den bördigaste jorden i söder. I de norra höglänta områdena, ca 75 ? 80 meter över havet, finns några fornlämningar. Utmarkerna på åsen ligger givetvis högre och där finns skogs- och mossmarker som varit till stor nytta som djurbeten, för virkesförsörjning samt utvinning av torv från torvmossarna.
Vattenförsörjningen har varit god i byn p g a en del källor som går upp ytligt. Några småbäckar finns men inga större vattendrag. Den Svenska Jordeboken 1662 uppger att Karstorp består av 4 hela Skatte-hemman och 1 helt Krono-hemman. Karstorpsbönderna var tidigt egna jordägare och marken köpte de av Gyllenstierna på Krapperup.
?Karstorps Boställe? ägdes av Kronan och var Mönsterskrivarboställe för Bjäre Härads skvadron av Skånska Husarregementet.
Kyrkan ägde en liten bit jord, kanske uttagen som s k pestkyrkogård, samt en tomt på gränsen till Viarp där man hade en småskola.
Södra Karstorp är en by där innevånarna sedan lång tid livnärt sig på jordbruk. Än idag är jordbruksmarken det dominerande inslaget i landskapsbilden även om de som aktivt bedriver jordbruk har minskat till ett fåtal. Bybefolkningen har sin inkomst av annan verksamhet och arrenderar ut eller har sålt ifrån jordbruksmarken.
1928 var antalet gårdar med aktivt jordbruk 20 och 28 hushåll fanns i byn. Idag finns 39 hushåll (inklusive fritidshus) varav 3-4 är aktiva som jordbrukare. Utmarkernas hushåll är ej medräknade.
Industri och butiksverksamhet har endast funnits i mycket ringa omfattning. I slutet av 1800-talet fanns en liten butik mitt i byn.
Under åren 1948-1968 drev Irma Frödin en lanthandel i funkisvillan 10:16, en butik som var filial till Ebba Olssons i Förslöv.
Bilgården kom till 1990. Dessförinnan fanns här en Bensinstation och liten bilverkstad. På samma tomt låg fram till 1845 gårdshusen som kallades ?Stershuset? vilket kan ha varit ett utskänkningsställe.
På höjden med beteckningen 10:15 hade Ivar Lundin under mitten av 1900-talet sin vindkraftsdrivna verkstad där han bl a tillverkade barnsitsar till cycklar.
Flertalet hantverkare såsom skräddare, sömmerskor, halmtakstäckare, slaktare, smeder samt träskomakare har funnits i byn.
På utmarken på åsen har under åren många torpare haft sina hus. Flera torp-ruiner vittnar om detta, men en del gamla torp har renoverats och används fortfarande för fast eller fritidsboende.
Fortfarande finns en del allmänningar kvar som byalaget förfogar över. Varje år hålles därför traditionsenligt ?Byamöte? i nära anslutning till Valborgsmäss.