Arthur Persson – En levnadsbeskrivning
Arthur Persson föddes den 30 mars 1903 i Viarp. Han var äldsta barnet till Anton och Nanny Persson. Födelsehuset, låg vid den sydligaste nu igenstängda järnvägskorsningen i Förslöv, strax väster om Ljungdals damm och vid vägen till Vejbystrand. Tomten hade ägts av Per Hjort och hade före järnvägens tillkomst tillhört Lygård. Per Hjort använde tomten till att från leran där göra soltorkad tegel. När all leran var slut så köpte Anton Persson tomten och byggde sitt slakteri. Först bestod byggnaderna av stallänga och slaktebolänga. Slaktebolängan inreddes så att det fanns två rum och kök och där bodde fadern innan han var gift och sedan när han gifte sig runt 1902 bodde där också ett tag. Efter ombyggnad bestod det av ett stort boningshus och två mindre vinkelbyggda hus och finns i stort sett oförändrat kvar. I de mindre byggnaderna drev fadern en framgångsrik slakterirörelse. Föräldrahemmet var med den tidens mått ovanligt välmående. Fadern bedrev rörelsen i rätt stor omfattning. Fadern sysslade även med uppköp av kreatur för slakt på annat håll. Han köpte både levande och slaktade djur.
En stor del av köttet såldes på torget i Ängelholm. Det skedde normalt tisdagar och lördagar. Då var fadern färdig redan vid femtiden på morgonen för att bege sig mot Ängelholm. Klockan sex öppnades köttbesiktningsbyrån. Inget kött fick säljas utan att ha blivit besiktiga av en veterinär. När köttet var godkänt försågs det med en blå anilinstämpel. Slaktarna höll i en rad på den östra sidan av Stortorget. Kunderna gick på trottoaren medans då slaktarna stod på själva torgkanten. Där var slaktare från hela bygden. Om det blev kött över körde de runt på gårdarna på vägen hem och försökte sälja det. Fadern hade även åtagit sig att leverera kött till Kustsanatoriet flera gånger i veckan. Fadern sålde även kött till Göteborg. I regel gick det en vagnslast i veckan dit.
Arthur började sin skolgång i Viarp och mindes sin första skoldag. Fadern skjutsade honom dit. Han hade en liten spånkorg med sig där det låg pannkakor som hans mor hade bakat och som han skulle äta på lunchrasten. Lärarinnan hette Ida Nilsson och var från Skottorp. Fadern följde honom in till bänken och spånkorgen satte han på golvet bredvid. När han suttit ett tag kom lärarinnan ner till honom och sade att spånkorgen skulle vara ute på hyllan i förstugan. De åt den medhavda maten sittandes i sina bänkar. Var de törstiga fick de dricka av pumpen ute på gården. En pumpade och den törstige kupade sina händer och fick vatten däri och drack.
År 1910 avled fadern i lunginflammation. Han var då bara 7 år gammal. Modern, 30 år gammal, blev ensam med tre barn, Arthur, 7 år, Asta, 5 år och Martha, 1 år. Den ekonomiska situationen för modern och barnen förändrades drastiskt. Slakterirörelsen arrenderades först ut på fem år för 250 kronor per år till Edvard Johansson som varit faderns dräng eller hjälpreda och överläts sedan till Erik “Dalaeriken” Andersson.
År 1916 lät modern bygga ett nytt hus på Åselidsvägen, nuvarande nr 4. Arthur Persson deltog vid 13 års ålder i byggnadsarbetet. Han grävde bl a grunden. I huset inrättades ett rökeri för fläsk och korv. Rökeriet skulle vara för moderns försörjning. Det blev välkänt för flera generationer i trakten, innan det upphörde på 1970-talet.
Arthur Persson hade läshuvud och hade velat studera, liksom hans farbror Wilhelm hade fått göra, men det tillät inte moderns ekonomi. Wilhelm tog senare namnet Ljungfors efter orten (Ljungby, Förslöv) och gjorde akademisk karriär. När Arthur Persson hade konfirmerats 1917 vid 14 års ålder, var det enda alternativet att börja arbeta som bonddräng.
Fram till 20 års ålder hade han anställning hos lantbrukare i Vanstad, det första året hos Joel Jansson och därefter hos Frits Johansson. Hans tekniska intresse väcktes redan då. Han skaffade en kamera och tog bilder, som han sålde. När långt senare Fotoklubben Kamera bildades, gick han med där och var medlem fram till sin död.
År 1923 mönstrade Arthur Persson. Han placerades som många andra vid I16 i Halmstad. Det var inget, som lockade honom. I stället beslöt han sig för att ta värvning och valde kavalleriet, Kungl Livregementet i Stockholm. Han utbildades där till hovslagare och stannade kvar till 1930. Vid regementet uppstod ett starkt kamratskap, och många hade kontakt med varandra efter att de hade lämnat soldatbanan. År 1926 dog modern endast 46 år gammal i cancer.
Efter soldattiden flyttade Arthur Persson tillbaka till Förslöv och bosatte sig i hemmet till-sammans med systern Asta, som drivit rökeriet efter moderns död. Det var en svår tid med ont om arbeten. Fram till 1935 hade han olika arbeten som vägarbetare och maskinist vid stärkelsefabriken.
År 1935 fick han anställning som försäljare av symaskiner för Husqvarna. Han fick där användning av sitt tekniska intresse och lärde sig hur maskinerna fungerade. Han var även efter att han slutat som försäljare en flitigt anlitad reparatör av symaskiner. Han hade lätt att ta folk och var därför en duktig försäljare. Genom sin nyfikenhet lärde han också känna familjeförhållandena i en stor del av Bjäre härad och kunde under alla år berätta vem som var släkt med vem.
År 1935 blev han ombud för Försäkringsbolaget Trygg. På den tiden inkasserades försäkringspremierna normalt av ombuden, så det var mycket arbete både med det och att se till att nya försäkringar tecknades. Premierna betalades in genom att Arthur cyklade runt till försäkringstagarna och hämtade in pengarna kontant. Som ombud stannade han kvar till 1985.
År 1935 blev han också ordförande i Bjäre biodlareförening. Det var han ända till 1983. Egentligen innehade han alla tre funktionerna, ordförande, sekreterare och kassör. Han hade också uppdrag inom Kristianstads läns biodlareförbund. Under alla år var han en outtröttlig propagandist för biodling, och det är många biodlare, som fått sina kunskaper av honom.
År 1937 gifte han sig med Marta Hallbäck från Gånarp. Hon hade i mycket samma bakgrund som sin man. Hon hade också läshuvud men hade inte heller på grund av ekonomiska förhållanden i hemmet fått möjlighet till studier. De träffades redan 1930, när hon arbetade på hotellet i Förslöv. Men tack vare det goda intryck hon gjort på tidigare arbeten i Hjärnarp, blev hon 1930 vid 24 års ålder ombedd att ta arbetet som föreståndare på ålderdomshemmet där. Det arbetet hade hon till giftermålet.
Så kom då krigsåren 1939-1945. Arthur Persson blev inkallad. Anställningen som försäljare av symaskiner upphörde. Han arbetade under år 1942 som maskinist med att bygga forten vid kusten. En viktig försörjning var rökeriet, som han och Marta drev tillsammans efter giftermålet.
De sista krigsåren och åren närmast efter hade han arbeten bl a som brunnsborrare och toffelfabriksarbetare. Från 1950-talet och fram till 1965 grävde han tillsammans med en kompanjon brunnar för dricksvatten. Han hade förmågan att ta ut vatten med slagruta. Det är en metod som är omtvistad, men Arthur Persson misslyckades aldrig, utan de brunnar, som han grävde, blev alltid lyckade.
Årsmötena med Förslövs elförening var normalt lugna tillställningar, men år 1953 ställde sig Arthur Persson i spetsen för en opposition mot styrelsens arbete. Han blev då invald i den och var med, bl a som verkställande ledamot från 1966 och fram till att föreningen 1986 gick upp i Bjäre kraft. Under något år därefter var han ledamot av styrelsen där.
Kring 1960 beslöts att införa kommunalt vatten och avlopp i Förslöv. Ett konsultbolag utförde provborrningar för att finna en lämplig plats för en vattentäkt. De misslyckades emellertid. Arthur Persson tog då fram slagrutan och anvisade den plats, där vattenverket byggdes, väster om järnvägen vid mejeriet intill nuvarande Vattenverksvägen. Vattnet i Förslöv kom under många år därifrån. När kommunalt vatten och avlopp hade införts 1965, blev han ansvarig för skötseln av vatten- och avloppsverk fram till sin pensionering 1969.
Även efter pensioneringen hade han synpunkter på skötseln av de områden, som han hade varit engagerad i. Det blev många och långa telefonsamtal, där han framförde sina synpunkter.
Några år efter Arthur Perssons pensionering upphörde makarna med rökeriet. De blev båda flitiga släktforskare. De deltog med liv och lust så länge krafterna räckte i de aktiviteter, som pensionärsföreningen och andra organisationer ordnade.
Arthur Persson avled den 2 oktober 1998. Han dog i det hus, som han 82 år tidigare hade varit med om att bygga. Han ligger tillsammans med Marta, som avled tre år efter honom, begravd på Förslövs kyrkogård mellan kyrkan och församlingshemmet. Han hade själv bestämt gravplatsen, som är samma, som hans småsyskon